Champagne

Champagnes vinhistoria börjar redan på 500-talet, när romarna planterade de första vinrankorna i nordöstra Frankrike. Redan omkring 800-talet var vinerna från Champagne vida berömda – dock inte för att vara mousserande utan för att leverera lätta och transparenta rödviner på Pinot Noir. När Frankrikes första kung, Ludvig I, kröntes i en av Champagnes viktigaste städer, Reims, gav det ett rejält uppsving åt vinernas rykte, och de började därefter regelbundet serveras vid flera statliga tillfällen. Champagnes centrala läge i Europa har genom historien varit både en välsignelse och en förbannelse. Ett stort antal stora slag har utkämpats just här – både under medeltiden, då staden Épernay blev härjad 25 gånger, och senast under de två världskrigen, då Champagne ruinerades. Läget nära Paris har dock också varit en fördel för spridningen av Champagnes rykte, liksom för handeln, då det legat väl till för transport. Dom Perignon – uppfinnaren av Champagne Vi måste fram till omkring det 17:e århundradet för att hitta den egentliga uppfinningen av Champagne, som i många historieböcker tillskrivs benediktinermunken Dom Perignon. Han var källarmästare vid abbottskapet Hautvillers och arbetade ihärdigt under hela sitt liv för att förbättra vinerna från Champagne. Även här talar vi om stilla vita och röda viner, som visserligen hade ett gott rykte men fortfarande var underlägsna jämfört med Burgundsvinerna. Dom Perignon försökte buteljera vinet innan jäsningen var avslutad, vilket resulterade i den berömda andrajäsningen som gav de fina bubblorna. Naturligtvis var det till stor frustration för munken, men detta lade ändå grunden för det vi i dag känner som Champagne. Det bör dock sägas att Dom Perignon långt ifrån var den enda som upptäckte att bubblor kunde bildas genom jäsning på flaska. Britterna hade länge experimenterat med samma tillverkningsmetod och låg faktiskt före i processen, eftersom de utvecklat en flaska av tillräckligt god kvalitet för att klara det tryck som uppstod i flaskan. Det var först omkring 1700-talet som kvalitetsflaskorna nådde Frankrike, och det skulle dröja ytterligare ett sekel innan en pålitlig och kommersiell tillverkning av Champagne etablerades. Var kommer Champagne ifrån? ”Det kan ganske enkelt ikke lade sig gøre at dyrke champagne uden for Champagne” – Champagne-guruen, Richard Juhlin Champagne kommer uteslutande från vinregionen Champagne AOC (Appellation d’origine contrôlée), som ligger omkring 120 km öster om Paris. Regionen är indelad i subdistrikt, där de mest kända och betydelsefulla är Reims, Marne Valley, Côte des Blancs, Côtes des Bar och Côtes de Sézzane. Champagne måste buteljeras inom en radie om 100 km för att få kallas Champagne. All annan mousserande vin i Frankrike kallas Crémant. Klassificeringen av Champagne – 1er Cru och Grand Cru Till skillnad från Bordeaux och Bourgogne, där slott eller vingårdar klassificeras efter kvalitet, har man i Champagne valt en annan metod. Här är det hela byar som bedöms, vilket också påverkar de priser vinbönderna kan få för sina druvor. Själva klassificeringen är välkänd och liknar Bourgogne och sträcker sig från Villages, 1er Cru till Grand Cru. Dessutom finns ett något annorlunda system med procentsatser kopplade till dessa beteckningar. Till exempel rankas Grand Cru med 100 %, eftersom kvaliteten där anses högst. Därefter kommer 1er Cru‑byarna, som är rankade från 90–99 % beroende på kvalitet. Längst ner i hierarkin hittar man Villages-Champagne, som inte rankas med procentsatser. Det finns totalt 17 byar med Grand Cru-status som tillsammans producerar mindre än 9 % av den totala mängden Champagne. Dessa byar är: Ambonnay, Avize, Aÿ-Champagne, Beaumont-sur-Vesle, Bouzy, Chouilly (white grapes only), Cramant, Louvois, Mailly-Champagne, le Mesnil-sur-Oger, Oger, Oiry, Puisieulx, Sillery, Tours-Sur Marne (red grapes only), Verzenay, Verzy. Det finns 42 byar med 1er Cru-status och de producerar tillsammans 22 % av all Champagne. DE TILLÅTNA CHAMPAGNEDRUVOR  Så tillverkas Champagne Den berömda Champagne‑metoden, ”Méthode champenoise”, får endast benämnas så i Champagne. Alla andra mousserande viner där andrajäsningen skett på flaska måste i stället kallas ”Méthode traditionnelle”. Processen kring tillverkningen av Champagne kan delas in i nio steg. Skörden av druvorna sker för hand mellan augusti och oktober. Efter skörden pressas druvorna mycket varsamt i vineriet. Den första jäsningen av musten sker oftast i ståltank, där den jäser helt torrt. Ett fåtal producenter väljer att jäsa sin must i ekfat. Därefter blandas olika årgångar ihop om det rör sig om en ”Non‑Vintage”‑Champagne. En blandning av jäst och socker tillsätts musten – detta kallas också ”liqueur de tirage” – och den fylls på flaska, där andrajäsningen kan starta. Det är här Champagnen utvecklar sina små fina bubblor. Även om jästcellerna så småningom dör ut fortsätter man att lagra Champagnen en tid därefter. De fina jästresterna bidrar nämligen till att ge Champagnen en härlig, krämig smak och toner av toast. Hur länge Champagner ligger i kontakt med jästresterna varierar mycket. Dom Perignon låter det gärna ske i 5 år (är det inte 7 år?), men vi har även exempel i vårt sortiment på upp till 7½ år. ”Riddling” beskriver den del av processen när Champagnen placeras med halsen nedåt och genom dagliga små vridningar samlar jästresterna i flaskans hals. Flaskhalsen fryses ner och korken skjuts av, så att man avlägsnar de döda jästresterna. Vid degorgering förlorar man en liten mängd Champagne, som ersätts med en blandning av vitt vin och socker (dosage), vilket samtidigt bestämmer Champagnens sötma. Champagnen får sin kork. Vilka druvor används i Champagne? Totalt är sju olika druvsorter tillåtna i Champagne. 99 % av alla planteringar utgörs av Pinot Noir, Chardonnay och Pinot Meunier. Dessutom kan man hitta Pinot Gris, Pinot Blanc, Petit Meslier och Arbane, som alla är vita druvor. Hos Supervin säljer vi en Champagne som innehåller sex olika druvsorter – enligt ägaren är de sjunde rankorna snart klara, så att de slutligen kan göra en komplett Champagne med alla tillåtna druvor. Du hittar Champagnen här: Clos du Château de Bligny Champagne Cuvée 6 Cépages Brut Nature CHAMPAGNE SÖTMA  Sötma i Champagne Champagne framställs i otaliga varianter med olika sötma. Det används ett antal beteckningar som kan ge en indikation på hur torr eller söt Champagnen är. Som du kan se nedan rekommenderar vi bara att du serverar en demi‑sec eller doux‑Champagne om vinet ska kombineras med kransekaka eller desserter. Brut Nature – Stentorr: 0–3 g/L socker Extra Brut – Torr: 0–6 g/L socker Brut – Torr eller med en lätt antydan av sötma: 0–12 g/L socker Extra dry – Lätt sötaktig, men inte dessertsöt: 12–17 g/L socker Sec – Söt, men fortfarande inte dessertsöt: 17–32 g/L socker Demi‑Sec – Söt och kan serveras till kransekaka eller andra desserter: 32–50 g/L socker Doux – Mycket söt och kan serveras till kransekaka eller som en dessert i sig: 50+ g/L socker Vilken Champagne passar till kransekaka? När kransekakan ställs fram vid tolvslaget på nyårsafton rekommenderar vi att du serverar en Champagne som är antingen demi‑sec eller doux. Båda dessa typer innehåller tillräckligt med socker för att inte upplevas alltför syrliga i mötet med den söta kransekakan. Non‑Vintage och Vintage – olika typer av Champagne De flesta Champagner framställs som så kallad ”Non‑Vintage”, alltså där man blandat vin från olika årgångar. Det är ofta här man känner husets stil, och det är en mycket viktig vin för producenten eftersom den vanligtvis utgör omkring 80 % av den totala försäljningen. Utöver detta finns Vintage‑Champagne, som måste vara producerad på druvor från ett enda år. Den får säljas tidigast tre år efter buteljering, men du ser vanligtvis dessa Champagner på marknaden först omkring fem år efter eftersom de är framtagna med stort lagringspotential. Roséchampagne kom in senare i historien, och både Veuve Clicquot och Rinault (Renault? Ruinart?) hävdar att ha sålt de första flaskorna omkring slutet av 1700‑talet. Denna typ av Champagne kan göras på två sätt – antingen genom att låta de mörka druvskalen från Pinot Noir eller Pinot Meunier ligga i kontakt med musten, vilket ger färg, eller genom att blanda en liten andel rödvin med vitvinsbasen. Blanc de Blancs Champagne betyder ”vitt vin från vita druvor”. Dessa Champagner är i regel framställda på Chardonnay, men det är tekniskt möjligt att blanda i Pinot Blanc, Petit Meslier och Arbane. Man kan förvänta sig en Champagne med massor av citrusfräschör, äppletoner och florala inslag av vita blommor. Här hittar man ofta den rena frukten och det karakteristiska mineraluttryck som särskiljer Champagne från resten av världens mousserande viner. En Blanc de Noirs Champagne kan vara gjord på Pinot Noir eller Pinot Meunier eller en blandning av båda. Dessa Champagner är generellt mycket lämpliga att servera till mat, eftersom de är djupare i smaken med mörkare fruktnyanser. Prestigechampagne eller en prestigecuvée är också ett uttryck du ofta stöter på. Beteckningen täcker det bästa huset kan prestera. Det kan röra sig om att Champagnen är producerad uteslutande på Grand Cru‑druvor, att man använt särskilt gamla stockar, ekfat eller andra faktorer som höjer nivån över det normala. Dom Perignon årgång 1921 anses vara den första prestigechampagnen någonsin. Få de bästa Champagne‑erbjudandena hos Supervin här.