Champagne

Dom Perignon – Champagnens uppfinnare

Vi får gå tillbaka till omkring 1600-talet för att hitta den egentliga uppkomsten av Champagne, som i många historieböcker tillskrivs benediktinermunken Dom Perignon. Han var källarmästare vid klostret Hautvillers och arbetade flitigt hela sitt liv med att förbättra vinerna från Champagne. Även här handlar det om stilla vita och röda viner, som visserligen hade ett gott rykte men fortfarande var underlägsna vinerna från Bourgogne. Dom Perignon försökte buteljera vinet innan jäsningen var avslutad, vilket ledde till den berömda andra jäsningen som skapade fina bubblor. Naturligtvis till munkens stora frustration – men just då lade han grunden till det vi känner som Champagne. Det ska dock sägas att Dom Perignon långt ifrån var den enda som upptäckte att bubblor kunde bildas genom jäsning på flaska. Engelsmännen hade länge experimenterat med samma tillverkningsmetod och hade faktiskt kommit längre i processen, eftersom de hade utvecklat en flaska av tillräckligt god kvalitet för att klara det tryck som uppstod i flaskan. Det var först omkring 1700-talet som kvalitetsflaskorna nådde Frankrike, och ytterligare 100 år skulle gå innan en tillförlitlig och kommersiell tillverkning av Champagne hade etablerats.

Så här tillverkas Champagne

Den berömda Champagnemetoden, ” Méthode champenoise”, får bara kallas så i Champagne. Alla andra mousserande viner där den andra jäsningen sker på flaska måste i stället bära beteckningen ”Méthode traditionel”.  Tillverkningen av Champagne kan delas in i 9 steg.

1. Druvorna skördas för hand mellan augusti och oktober. Efter skörden pressas druvorna mycket varsamt på vineriet.
2. Den första jäsningen av musten sker oftast i ståltank, där den jäser helt torr. Några få producenter väljer att jäsa sin must på ekfat.
3. Därefter blandas olika årgångar av Champagne, om det handlar om en ”non-vintage”-Champagne.
4. En blandning av jäst och socker tillsätts i musten – detta kallas också ”liqueur de tirage” – och vinet tappas på flaska, där den andra jäsningen kan börja. Det är då Champagnen utvecklar sina små, fina bubblor.
5. Även när jästcellerna långsamt dör fortsätter Champagnen att lagras en tid. De fina jästresterna bidrar nämligen med en härligt krämig smak och en doft av rostat bröd. Hur länge Champagnerna ligger i kontakt med jästresterna varierar mycket. Dom Perignon gör det gärna i 5 år (är det inte 7 år?), men i vårt sortiment finns också exempel på upp till 7 ½ år.
6. ”Riddling” beskriver den del av processen då Champagnen placeras med flaskhalsen nedåt och jästresterna samlas i flaskans mynning genom små dagliga vridningar.
7. Halsen på Champagneflaskan fryses ned och skjuts av, så att de döda jästresterna avlägsnas.
8. Vid degorgeringen går en liten mängd Champagne förlorad. Den ersätts med en blandning av vitt vin och socker (dosage), som också bidrar till att bestämma Champagnens sötma.
9. Champagnen får sin kork.

Non-Vintage och Vintage – olika typer av Champagne

De flesta champagner tillverkas som så kallad ”Non-Vintage”. Det innebär att vin från olika årgångar blandas. Det är oftast här man får uppleva husets stil, och det är ett mycket viktigt vin för producenten eftersom det vanligtvis står för 80 % av den totala försäljningen. Dessutom finns Vintage-Champagne, som måste vara gjord på druvor från ett enda år. Den får säljas tidigast tre år efter att den buteljerats, men vanligtvis dyker dessa champagner upp på marknaden först omkring fem år senare, eftersom de har stor lagringspotential.

Roséchampagne tillkom först senare i historien, och både Veuve Clicquot och Rinault (Renault? Ruinart?) hävdar att de sålde de första flaskorna mot slutet av 1700-talet. Den här typen av Champagne kan framställas på två olika sätt – antingen genom att låta de mörka druvskalen från Pinot Noir eller Pinot Meunier ligga i kontakt med musten, så att färgen extraheras, eller genom att blanda en liten mängd rött vin med det vita vinet.

Blanc de Blancs Champagne betyder ”vitt vin från gröna druvor”. Dessa champagner görs nästan alltid på Chardonnay, men rent tekniskt är det möjligt att blanda i Pinot Blanc, Petit Meslier och Arbanne. Här kan du förvänta dig en Champagne med rikligt av citrusfräschör, äpple och florala toner av vita blommor. Det är bland annat här man i synnerhet hittar den rena frukten och det särpräglade mineraliska uttrycket som skiljer Champagne från andra mousserande viner i världen.

En Blanc de Noirs Champagne kan göras på Pinot Noir eller Pinot Meunier, eller vara en blandning av de två. Dessa champagner passar generellt sett utmärkt till mat, eftersom de har ett djupare uttryck med mörka frukttoner.

Prestigechampagne eller en prestigecuvée är också uttryck du kan stöta på lite varstans. Benämningen står för det bästa huset kan åstadkomma. Det kan innebära att Champagnen uteslutande har producerats av Grand Cru-druvor, eller att särskilt gamla vinstockar, ekfat eller annat som höjer nivån över det vanliga har använts. Dom Perignon årgång 1921 anses vara den första prestigechampagnen någonsin.

Hitta de bästa Champagne-erbjudandena hos Supervin här.